Särö säteri på 1870-talet. Badhotellet på Särö.

Med köpet av badhuset i Örgryte grundade Anders Åkerman badorten Särö, men det var Leopold Schmidt som utvecklade Särö till ett sommarparadis för välsituerade göteborgsfamiljer.

Leopold Schmidt, född 1808 i Altenburg i Thüringen, verkade ursprungligen som apotekare i sitt hemland. Tillsammans med sina bröder Ewald och Herman invandrade Leopold Schmidt 1835 till Sverige. Bröderna köpte Slottet i Partille medan Leopold tog över Maleviks gård och gifte sig med Albertina Wennberg, jungfru från Hagryd i Malevik.

Särö köps för 70 000 kr

1847 sålde Leopold Schmidt Malevik och köpte i stället Särö för 70 000 kr. Tio år senare hade en mängd nya hus byggts för badgästerna. Det fanns nu 100 rum och tolv hus att hyra. Det hade blivit lättare att ta sig till och från Göteborg; båt gick nu 2 à 3 gånger i veckan och hästskjutsar varje dag.

Leopold Schmidt skötte badorten på ett patriarkaliskt vis och det var under hans tid som mer bemärkta göteborgsfamiljer började skaffa sig egna villor på Särö. De äldsta familjerna började gästa Särö i mitten av 1850-talet: Dickson, Hammarberg, Henriques, Heyman, Keiller, Kjellberg, Krafft, Lyon, Prytz, Röhss, Seaton, Westerberg och Willerding.

Bemärkta göteborgsfamiljer blir återkommande gäster

För ett rum i säteribyggnaden betalade man ca 100 kr per dygn. Att hyra en av villorna i Bassängbacken kostade omkring 20 000 kr för en sommar (2017 års penningvärde). James Dickson arrenderade Lindenhof för 60 000 kr per år och Robert och Oscar Dickson delade Skogshyddan och hyran på 75 000 kr. Carl Ossian Kjellberg hyrde båda våningarna på Drottninghuset för 100 000 kr.

De nöjen badgästerna uppskattade mest – vid sidan av bad, krocket, kägelspel och kricket – var utflykter på fastlandet och till sjöss och de härliga promenaderna. Man åkte i lövklädda skrindor och besökte närliggande gårdar som Vallda, Billdal, Rossared och Gåsevadholm. Utflykterna till sjöss gjordes med trygga kosterbåtar till Keholmen, Risö eller Vallda Sandö. Promenaderna gick mestadels genom Västerskog eller Nordanskog, gärna till utsiktsplatser som Kumlet och Lusthuset.

På 30 år byggde Leopold Schmidt upp något av ett sommarparadis för en utvald krets välsituerade göteborgsfamiljer. Denna idyll utsattes för ett allvarligt hot när Schmidt på grund av alltför frikostiga borgensförbindelser tvingades i konkurs 1877. Efter Schmidts konkurs och en turbulent period med flera olika ägare bildade säröborna Särö AB som efter ett par år såldes till Carl Prytz. En ny lag från 1896 gjorde att han kunde stycka egendomen och sälja samtliga villor med tillhörande tomter till dem som arrenderat villorna av Leopold Schmidt. Vad som hände därefter kan du läsa i berättelsen “Högtflygande planer kunde förändrat Särös historia”.

Läs mer om Badortsepoken i Särökrönikan.

Leopold Schmidt, Särös ägare 1847-1877.
Leopold Schmidt, Särös ägare 1847-1877, utvecklade Särö till ett sommarparadis för välsituerade göteborgsfamiljer.
Skogshyddan Särö
Robert och Oscar Dickson arrenderade Skogshyddan i Särö för 75 000 kr om året. 

Relaterade bilder: