Modell över säteriområdet på 1920-talet. Utformad av Enar Timmerås 1962 och ägs av  Nordhallands Hembygdsförening.    1. Paviljongerna, 2. Särö kyrka, 3. Tolvan, 4. Telefonhuset, 5. Anderstorp, 6. Stolpboden,          7. Ryttargården, 8. Societetshuset, 9. Säteribyggnaden, 10. Mahognyvillan, 11. Australien och 12. California.

Säteribyggnaden (9) uppfördes 1670 som bostad för Särös ägare på den tomt mittemot Stolpboden (6) som numera är parkeringsplats. När Särö etablerades som bad- och kurort 1839 gjordes säteribyggnaden om till restaurang för badgästerna. Societetshuset (8) uppfördes 1892 på den plats det gamla stallet låg och restaurangens matsal utvidgades med täckt veranda och terrass utmed hela byggnadens längd.

Särö restaurang med societetshuset t.v.

Societetshus uppfördes under 1800-talet som samlingslokal för välbärgade sommargäster, oftast i badorter och kurorter, med en största omfattning kring år 1900. I Särös societetshus (8) anordnades bl. a dans, baler, konserter, föreläsningar och välkomstfester för kungligheter. Överhettning från en skorstenspipa orsakade att säteribyggnaden med restaurang och societetshuset brann ned till grunden 1927. Redan branddagens förmiddag flyttade man emellertid restaurangen till paviljongerna (1) där en provisorisk matsal inrättades.

Ryttargården (7) är Särös äldsta byggnad som 1767 uppfördes som ”fähus och stall” till säteriet. Huset har under årens lopp används för olika ändamål, bl. a som förråd, elverkstad och bostad.

Stolpboden (6) uppfördes 1775 som spannmålsbod men utnyttjades dåligt och stod tom i stort sett under hela 1900-talet. 1927 svartsveddes norra sidan av boden när säteribyggnaden brann ned. Stolpboden invigdes som utställningslokal 1988.

Stolpboden och Ryttargården, Särö säteri.

Anderstorp (5) byggdes 1827 och utnyttjades framför allt som bostad för gårdens folk de första hundra åren. ”Anna i Schappet” bodde här i många år. Under senare år hyrdes huset ut till badgäster.

Telefonhuset (4) byggdes 1893 som telefon- och telegrafstation. Efter 1930 har huset periodvis hyrts ut till sommargäster.

Tolvan eller ”Doktorns Villa” (3) uppfördes förmodligen 1850. Villans nummer är 12 på tidiga kartor, därav namnet. Från början var huset avsett som bostad för Särös trädgårdsmästare men blev snart badläkarens bostad. På bottenvåningen öppnades restaurang 1985. Läs mer om Tolvan m.m.

De båda schappen (11 och 12), från början monterbara småhus avsedda för export till Australien, uppfördes omkring 1850. California (även Nya Zeeland) (12) användes i början som kontor för badortsverksamheten. När säteribyggnaden brann ned 1927 flyttade ”Anna i Schappet” in i California. Australien (11) hyrdes till en början ut till badgäster, drevs därefter under lång tid som apotek och under senare år som butik.

Mahognyvillan (10) uppfördes på säteritomten 1833 och användes bl. a som brygghus och bagarstuga. Trädgårdsmästarbostaden intill byggdes 1839. Båda revs omkring 1990 för att bereda plats för nybyggnation.

Särö kyrka (2) invigdes 1922. Initiativtagare var bl. a Ellen Krafft, Charlotte Willerding och Elof Hansson. Läs mer om Särö kyrka.

Paviljongerna med Särö restaurang t.v.

De tre paviljongerna (1) ”Tron”, ”Hoppet” och ”Kärleken” byggdes 1845-47 för uthyrning av rum och lägenheter till badgästerna. En ny restaurang i Paviljongerna som ersatte den gamla i nedbrunna säteribyggnaden stod färdig 1928. Mellan 1945 och 1953 bedrevs hotell- och restaurangrörelse i Harry Keillers regi. Efter 1953 utnyttjades inte Paviljongerna längre och byggnaderna förföll. 1982 gjordes en fullständig ombyggnad och modernisering till 17 lägenheter i Paviljongerna varvid restaurangdelen revs.

Läs mer om Särö säteri.

Relaterade bilder: