Lyckan,Särö. Pennteckning av tobaksfabrikören Adolph Prytz 1869.
Lantbrukets behov styrde den dagliga verksamheten under Säteritiden. Människornas arbete och liv påverkade landskap och växter. Här kan du läsa om några spår i landskapet som vittnar om den tiden.

Särös gamla ädellövträd är ett resultat av äldre tiders medvetet ordnande och planterande. I äldre tid samsades träd och buskar i ängen för att gynna växtligheten och ge material för lantbrukets behov av olika nyttoföremål. Med tiden blev det attraktivt att bygga hus i en äkta löväng. När villabebyggelsen växte fram placerades därför husen ofta i den gamla ängsmarken där träden nu förskönade villornas trädgårdar. De nya fastighetsägarna fortsatte skötseln av träden och marken vilket gett den rika floran möjlighet att leva vidare.

Åleviksvägen, vägen till Särö station.

I ängen

Den gamla ängs- och slåttermarken var samlad i framförallt det Gamla gärdet öster om säteribyggnaden. Gräs och örter slogs för hand med lie eller skära och höet formades till små stackar. Marken var ganska bördig och gav en avkastning var cirka 7- 800 stackar hö per år. Det som fick växa i ängen var noga utvalt. För att gynna tillväxten av gräs och örter för hö och ett visst bete krävdes en jämn balans mellan skugga och sol, vilket åstadkoms med en varierad blandning av träd och buskar i ängen.

Djuprotade lövträd och buskar som hämtade upp mineralämnen till markskiktet var viktigast. Speciellt löv från ask och hassel var näringsrika och gödde marken. Askelöv gavs också som värdefullt foder till korna under vintern. Eken fick växa till full storlek. Ollonen var ett mycket värdefullt foder till svinen. Kvistar av benved användes för att slöjda pinnar till höräfsan, ersättning för spik formades av hagtorn, lindbark blev till bast, getapeln brukades som färgämne. Vildapelns äpplen åts av både människor och svin, de vilda fågelbären och rönnbären plockades och almens tunnaste kvistar kunde ge ett fint barkbröd. Asken gynnades för sitt värde som foder och som markförbättrare. Idag växer fortfarande ek, ask, benved, hagtorn, lind, getapel, fågelbär, rönnbär och alm i landskapet.

Solsidan 1917. Akvarell av Anna Gardell-Ericsson.

I lunden

Floran i ädellövträdens lövsalar blommar tidigt innan lövsprickningen kommit igång. Då spirar den skira buskstjärnblomman i gräset och murgrönan klär sig i sina blekgröna blommor. Blåsippa, gullviva och gökärt är andra vårblommor i lunden. Längre fram på sommaren har gräset lundlosta vuxit sig högt. Långt innan fodervall blivit vanligt skördades gräset lundlosta till hö. Gamla slåtterängar och betesbackar är livsmiljöer där gullvivan trivs. Gullvivan och lundlostan växer under ekarnas kronor och vittnar därmed om att kreaturen sannolikt släpptes på bete efter att höet skördats i den rika lunden.

I en nutida villaträdgård som på 1700-talskartan över Särö Säteri motsvarar ett markområde noterat som ”kohage med god gräsväxt” växer en ståtlig ek i söderläge. Varje år är eken värd för den mycket sällsynta eklacktickan, en svamp beroende av riktigt gamla ekar för att kunna producera sina fruktkroppar. I andra villaträdgårdar är marken på den gamla kartan noterad som ”äng”. Där växer också flera grova ekar. Flera av dem är värd för en annan sällsynt svamp kallad tårticka. Den är lika beroende av gammelekar som eklacktickan för sina fruktkroppar. Av ekarnas vida kronor förstår vi också att de fick växa upp på en öppen plats med mycket ljus som tillät grenarna att breda ut sig. Gräset i ängen hölls kort med hjälp av betande kreatur. Deras hovar trampade upp marken vilket gynnade gullvivans och den rika lundflorans livsmiljö. Sammantaget kan med andra ord de mycket gamla, grova ekarna, växterna och tickorna i villaträdgårdarna betraktas som länkar tillbaka till 1700-talets människor, deras ängshävd, slåtter och boskapsskötsel.

Läs mer om trädmiljöer på Särö av Maria Bergenstjerna.

Läs mer om Skyddsvärda träd och trädmiljöer på Särö. Rapport av Maria Bergenstjerna.

På sarokulturarv.se använder vi nödvändiga cookies för att webbplatsen ska fungera bra. Vi använder också analyskakor som hjälper oss att göra förbättringar genom att mäta hur du använder webbplatsen. -Stiftelsen Särö Kulturarvs hemsida samt materialet därpå skyddas av svensk upphovsrätt och får inte utan tillstånd kopieras, varken helt eller delvis. View more
Cookies settings
Acceptera
Avböj
Privacy & Cookie policy
Privacy & Cookies policy
Cookie name Active

Stiftelsen Särö Kulturarvs policy för integritetsskydd

Stiftelsen Särö Kulturarv månar om din integritet. Vänligen läs igenom följande för att se vad policyn för integritetsskydd behandlar. Ny EU-lag gäller i Sverige från den 25 maj 2018. Den nya lagen heter Dataskyddsförordningen (förkortas GDPR, General Data Protection Regulation) och ska se till att företag och organisationer hanterar personuppgifter rätt.

Vad omfattar policyn

Policyn handlar om hur Stiftelsen Särö Kulturarv hanterar den personliga information som vi mottar och samlar in genom webbplatsen www.sarokulturarv.se. Personlig information är information som kan identifiera dig, t.ex. ditt namn, adress, e-mailadress, telefonnummer, loggar från din webbläsare, din IP-adress och cookie-information och som inte är publikt på andra ställen. Stiftelsen Särö Kulturarv tar inte ansvar för din integritet eller innehållet på externa webbplatser, till vilka det kan finnas länkar på webbplatsen.

Vad Stiftelsen Särö Kulturarv gör med informationen

Stiftelsen Särö Kulturarv samlar personlig information såsom namn, e-mailadress och annan information som frivilligt lämnats av användaren. Den personliga information som du lämnar används enbart för de ändamål som du begärt. Stiftelsen Särö Kulturarv mottar och lagrar automatiskt information från din webbläsare, såsom IP-adress, cookie-information och vilken sida du besöker, till våra loggfiler på vår server. Stiftelsen Särö Kulturarv använder informationen för följande ändamål: förbättra webbplatsens innehåll, användarstatistik, uppfylla dina förfrågningar samt för att förbättra våra tjänster. Stiftelsen Särö Kulturarv säljer inte informationen till någon tredje part.

Cookies

Om du lämnar en kommentar på vår hemsida kan du välja att få ditt namn, e-mail i cookies. Det är för att förenkla för dig så att du slipper fylla i informationen varje gång du lämnar en kommentar. Dessa cookies sparas i ett år. Om du besöker hemsidan sarokulturarv.se.

Uppdatering av webbplatspolicy

Stiftelsen Särö Kulturarv kan när som helst revidera denna Webbplatspolicy genom att uppdatera den.

Kontakt

Om du har några frågor eller funderingar kring innehållet i denna Webbplatspolicy är du välkommen att kontakta oss: Stiftelsen Särö Kulturarv Box 2032 429 11 Särö.

Registrering av personuppgifter

Stiftelsen Särö Kulturarv (Stiftelsen) org.nr. 802426-4379 skulle vilja att du lämnar vissa uppgifter om dig själv till Stiftelsen. Stiftelsen skulle vilja behandla personuppgifter om dig för att få en bild av hur vår besökardemografi ser ut. De uppgifter vi avser att samla in och behandla är namn, ålder, adress och civilstånd. Du avgör själv om du vill lämna några uppgifter till oss. Uppgifterna kommer endast att behandlas av oss inom Stiftelsen, samt, i den mån du önskar bli medlem i Föreningen Särö Kulturarvs Vänner, anges i dess medlemsregister (tillgängligt på Vänföreningens webbplats).  Du har enligt Artikel 15 i Dataskyddsförordningen rätt att utan kostnad, en gång per kalenderår, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, få besked om vilka personuppgifter om dig som vi behandlar och hur vi hanterar dessa. Du har också rätt att enligt Artikel 16 i Dataskyddsförordningen begära rättelse i fråga om personuppgifter som vi behandlar om dig. Vidare har du också rätt att, enligt Artikel 17 i Dataskyddsförordningen, begära radering av dina uppgifter i vårt system – under förutsättning att uppgifterna inte längre är nödvändiga för det/de ändamål de samlats in och/eller behandlats. Genom angivande av ovan nämnda uppgifter på vår sida samtycker du härmed till att Stiftelsen samlar in, sparar och behandlar personuppgifter om mig i enlighet med det ovanstående.
Save settings