Beatrice Keiller och Greta Westin spelar biljard i societetssalongen 1896. 
Greta Westin berättar i ett brev till sin bror om en ”alldeles förtjusande rolig” bal hos James Fredrik Dickson på Tjolöholm 1895. Här kan du läsa hennes brev.

Greta Westin var syster till Karl Westin som var gift med Thorborg Carlson, dotter till August Carlson, villa Berghems ägare. Greta berättar i ett brev till Karl den 1 oktober 1895 om en bal hos James Fredrik Dickson på Tjolöholm:

” Alldeles förtjusande roligt båda delarne”

”Mamma har väl berättat både att jag varit hos Olof Wijks på bal i onsdags och i fredags hos J.Fr. Dicksons. Alldeles förtjusande roligt båda delarne… Vi övergå till Tjolöholm. På fredag morgon kl. 9.30 samlades alla inbjudna nere vid Bergslags-stationen för att tillsammans resa dit. Väl komna till Fjärås station så möttes vi där av 3 spann och 2 andra ekipager, som körde oss först upp till själva stuteriet, för att gästerna skulle få se på alla hästarna…

Efter att hava snyggat sig litet samlades alla i matsalen och intogo lunch. Men det är väl bäst att berätta vilka, som voro ditbjudna, så att du har en aning om personerna. Först ta vi damerna, två flickor Lagerberg, Emmy Dickson, Helène Colliander, två flickor Reuter, en fröken Lewenhaupt (resande) och så en fröken Uggla från Stockholm, som uppdagades vara en gammal skolkamrat till mig, sedan den tiden vi gingo hos fröken Aminoff. Hon var mycket söt och rar. – Så kommer herrarne: Osborn Dickson, Werner Rhedin och Hamilton, löjtnanten – det var Göteborgsherrarne, för resten endast främlingar, tre grevar Rosen, tre grevar Lewenhaupt, en greve Bonde och en baron Ridderstolpe, ovanligt trevliga och glada människor…

När vi så hade ätit lunch så gingo vi en härlig promenad i skogen och kommo hem just i tid att kläda sig för middagen, som skulle bli kl. 4. Du kan inte tänka dig så förtjusande vackert där är både själva läget och inramningen av huset. – Till middagen hade jag löjtnant Örn, mycket glatt och att det var god mat samt översvämmade med goda viner behöver väl ej berättas. Vi voro inalles 25 personer. Det är inte så galet att kunna hysa så många gäster eller hur, dock bodde några av herrarne nere på Stuteriet.

En riktigt bal – ” fastän det var på landet”

Sedan på kvällen, var det bal och en riktig sådan, fastän det var på landet med dansprogram och cottillons-dekorationer, vådligt glatt och livligt. Dansen slutade inte förrän vid 2-tiden. Nästa morgon vaknade man till all lycka vid det härligaste väder man gärna kan tänka sig. Efter frukosten for 4 av damerna och 5 herrar ut och redo, det såg vådligt stiligt ut alla de ridande på sina hästar utanför detta förtjusande slottet, det var riktigt genomengelskt.

” Du kan inte tänka dig hur vacker färden var”

När vi sett dem rida sin väg, for vi återstående ut på en utfärd med hans lille elektriska båt till Gottskär och därifrån på två rånar till Onsala kyrka för att se på Gatenhjelmska gravkor och sedan på samma sätt tillbaka dit vi kom kl. 10 minuter före 3 och kl. 3 skulle vi äta, då må du tro vi fingo skynda. Du kan inte tänka dig hur vacker färden var, sjön alldeles spegelblank och så varmt 20 grader i skuggan så man kunde verkligen inte tänka sig att det var i slutet av september. – Till middagen som på tillsägelse intogs i resdräkt var samma placering och som var lika god mat naturligtvis, ostron m.m.d. Efter middagen fotograferade Blanche oss alla och vid 5.30-tiden fick man ge sig av igen efter två vådligt roliga dagar.”